Me-Made-May'15

Me-Made-May är en årligen återkommande utmaning som handlar om att utmana sig själv att använda sina egentillverkade kläder. Nivån bestämmer var och en utifrån vad som är utmanande för en själv. Jag var med för första gången förra året, och då var mitt löfte att ha på mig något egentillverkat (sytt från grunden eller refashion) minst fyra dagar per vecka i maj. Det klarade jag utan problem! Här kan man läsa om förra årets utmaning (på min gamla blogg).

Jag hade egentligen inte tänkt vara med i år, främst på grund av att jag kommer vara höggravid och det därför är en stor del av min egensydda garderob som inte passar för tillfället. Dessutom ledde förra årets utmaning till att jag tappade min blogglust totalt i ett par månader; dokumentationen på bloggen kändes som ett tråkigt måste. Men som utmaningens grundare skriver så är det viktigaste att man faktiskt har på sig sina egentillverkade kläder - att fotografera och blogga om det är bara en bonus som man gör om man känner för det. Så just den biten tänkte jag ta det lugnare med i år.

Så här såg första veckans Me-Made-May ut förra året. 

Däremot tänkte jag försvåra själva utmaningen lite grann i år. Jag framstår kanske som helt galen nu med tanke på begränsningarna, men min plan är faktiskt att ha något egensytt på mig varje dag i maj. Jag tror att det kan fungera eftersom:
- tre av de fyra par byxor som jag roterar numera har jag sytt om från vanliga byxor till mammabyxor.
- jag har gjort flera gravidvänliga refashions den senaste tiden, och några tröjor som jag sytt eller sytt om tidigare är så pass stretchiga att de passar fortfarande.
- jag har sytt flera par underkläder det senaste året, så dem kan jag spara till de dagar det annars enbart blir köpekläder.

Det kanske inte blir världens mest varierade Me-Made-May, men det blir en spännande utmaning för mig att se om det över huvud taget går! Och det är väl det som är tanken med utmaningen. Skulle det sedan dyka upp en bebis lite i förtid (beräknat födelsedatum är 6 juni så det kan ju bli redan i maj) får det gå som det går. Om inte annat har jag ju två par egensydda mysbyxor som säkert kommer bli använda en hel del den första tiden...

Tvättlappar av lakan

Här kommer ett enkelt återbruk till Klockarbarns återbruksutmaning. Mina föräldrar har letat fram lite sparade bebissaker från när min syster och jag var små. Bland annat fanns det fyra mjuka flanellakan, men två av dem var lite fläckiga och det kändes lite tråkigt att bädda med. Min mamma föreslog att jag kunde sy tvättlappar av dem, och det tyckte jag var en bra idé.

Lakanen var ungefär 80 x 85 cm stora, så av ett av dem fick jag ut 16 bitar i storleken 20 x 20 cm. För att de inte ska repas upp i tvätten sicksackade jag runt dem, och jag passade på att göra slut på lite undertrådsslattar. På så vis blev det ganska färgglatt! Det blev två stycken tvättlappar med blå kant, tre bruna, fyra röda, två turkosa, två ljusgröna och tre stycken med två färger i kombination (när en rulle undertråd tog slut innan jag hunnit sy runt hela). Enkelt men förhoppningsvis användbart! Det andra fläckiga lakanet ska jag ta mig an när jag hunnit samla på mig lite fler undertrådsfärger igen.

Prickig mamma-refashion

Den här prickiga tröjan köpte jag på second hand för något år sedan. Den var ett par storlekar för stor för mig men jag tyckte mycket om tyget. Jag hade redan då någon idé om hur jag skulle sy om den, men det blev aldrig av och nu minns jag inte hur jag hade tänkt göra. Eftersom tröjan var lite för stor passade den fortfarande över magen när jag provade den nu, men i övrigt satt den lite påsigt.

För att få bättre passform började jag med att sy ett band att knyta under bysten (sytt av en lång remsa vitt trikåtyg). Det blev lite för långt så jag klippte av ett par snuttar som passade bra till hällor. Dessa sydde jag fast i sidorna efter att ha sprättat upp några centimeter av sidosömmarna. Det blev riktigt bra, men tröjan stod fortfarande ut lite för mycket under magen. Jag funderade först på att sy dit en mudd, men bestämde mig istället för att sy några små veck för att enkelt minska på vidden. Själva vecken blev inte jättesnygga, men helhetsresultatet blev rätt bra ändå tycker jag! Så här ser tröjan ut från sidan:

Sy mammabyxor av vanliga byxor

Som gravid kan man så småningom behöva lite större kläder. Byxor var det plagg som jag först växte ur (många av mina tröjor kan jag fortfarande ha) och så är det nog för de flesta. Jag som gillar att sy och sy om kläder ville prova att sy egna mammabyxor, och jag letade på nätet efter beskrivningar. Här tänkte jag dela med mig av två metoder som jag hittade för att sy om vanliga byxor till mammabyxor. Jag har alltså inte kommit på dem själv, men tycker att de fungerar jättebra och kan varmt rekommendera båda!

Den första metoden är ganska enkel och snabbsydd, även om det kan vara en aning pilligt. Den går ut på att man klipper bort tyget ovanför framfickorna på ett par jeans, och ersätter med stretchigt muddtyg. Jag var lite skeptisk först till om det skulle räcka att ersätta en så liten del av linningens omkrets med mudd, men det fungerade bra. Det beror förmodligen lite på hur stretchig mudd man använder, men mina byxor passar fortfarande utan problem så här i vecka 32 och jag kommer nog kunna ha dem hela graviditeten (bara de håller sig uppe, de sitter ganska lågt). En fullständig beskrivning av metoden finns här på bloggen See Kate Sew.

Den andra metoden är också enkel och snabbsydd, och jag tycker att den är i det närmaste genialisk. Man klipper bort så mycket av överdelen av byxorna att man kan få på sig dem utan dragkedja. Det är lämpligt att ringa ur dem mer framtill så att magen säkert får plats samtidigt som man behåller så mycket som möjligt i ryggen, annars hasar de gärna ner över rumpan. Sedan tar man en ganska stretchig tröja eller ett linne och klipper av nederdelen så att man får som en bred "tub" som ska användas som mudd. Fållen ska man se till att ha kvar! Mudden sys sedan på byxorna aviga mot räta så att mudden har avigsidan utåt och fållen uppåt ifall man har den uppvikt över magen (då har man ju en annan tröja över så sömmarna syns inte). Nu kommer det genialiska: Om man istället viker ner mudden så att den blir dubbel hamnar rätsidan utåt och fållen nedåt, och då ser den inte ut som en mudd utan som nederkanten på t.ex. ett långt linne. Det gör att man kan ha en lite kortare tröja över utan att det ser konstigt ut, bara som "lager-på-lager". Perfekt för mig som alltid har brist på långa tröjor; nu kan jag använda mina kortare tröjor lite längre! Beskrivning finns här på bloggen Crafty Cousins.

Refashion med amningsfunktion

Det blev inget mer luv-återbruk den här veckan; min idé om vad jag kunde göra av den tredje överblivna luvan är en höst-/vintergrej och med ganska begränsad sytid valde jag att prioritera något som jag kommer ha användning för tidigare än så. Den här klänningen har jag tänkt länge att jag ska sy om; den var alldeles för urringad för min smak så jag behövde ha ett linne under och då blev det lite för varmt p.g.a. för många lager (trekvartsärm använder jag i stort sett bara på sommarhalvåret). Jag använder dessutom sällan klänning till vardags utan det blir i princip till jul, midsommar och bröllop och då vill jag ha lite festligare klänningar än den här. Så här såg klänningen ut innan jag satte saxen i den: (platt bild p.g.a. att jag inte kände mig bekväm med att fotografera mig själv med den urringningen...)

Med sisådär två månader kvar av graviditeten har jag börjat tänka på att eventuella nytillskott i garderoben gärna ska fungera även när barnet är fött; det känns onödigt att sy eller köpa grejer som jag bara kommer ha användning för ett par månader. Jag hoppas kunna amma och har därför börjat fundera lite på hur amningsvänliga mina kläder är. En befintlig, köpt tunika gav mig en idé för hur jag kunde sy om den lila klänningen till en (mindre urringad) tröja med amningsfunktion. 

Det jag gjorde var att klippa av klänningen ett par decimeter på längden, och sy fast halva den avklippta biten tvärs över bystdelen av klänningen/tröjan så att biten sticker upp ungefär som ett linne skulle göra, men med betydligt mindre tyg så det blir inte lika varmt. Biten är bara fastsydd i sidorna (och lite grann i halsringningen så att den inte ska åka ner). Den nedre kanten är helt lös, vilket gör att den lätt kan dras upp och underlätta amning om man samtidigt petar den ena omlottdelen åt sidan. Detta vågade jag mig på att fotografera, vilket också kändes lite knäppt men när jag själv läser beskrivningar av amningskläder vill jag gärna se bild på amningsfunktionen så det fick bli en bild. 

Det här är mitt bidrag till vecka 3 i återbruksutmaningen hos Klockarbarn!

Röd blöja och isblöja

Äntligen har det blivit två blöjor till. Dessa båda är sydda efter mönstret Witteybums, storlek M och den sidoknäppta varianten. De blev ungefär lika stora som en köpt Myllymuksut-blöja i storlek S-M (5-9 kg) som vi har sedan tidigare, vilket var vad jag hoppades på.

Den röda blöjan sydde jag först. Eftersom jag hade både röd PUL och röd velour tyckte jag att det kunde vara kul att göra en helt röd blöja, så det fick bli röda knappar också. Den här gången fick jag benresåren att rulla mer inåt än tidigare (se Strömmings beskrivning), men jag kunde nog dragit mer i resåren för att få benöppningarna lite mindre. Svårt det där... Resårkanalen i ryggen sydde jag också helt enligt Strömmings beskrivning den här gången och det var lite pilligt men blev bra till slut.

Nästa blöja, i turkos PUL och gräddvit velour, får mig att tänka på snö och is så jag tänker på den som "isblöjan". På den här blöjan provade jag att sy ryggresårkanalen först och stoppa i resåren efteråt (istället för att sy fast resåren innan resårkanalen sys). Det blev snyggt men var ännu pilligare än Strömmings variant, och dessutom går fästsömmen igenom PUL:en, så jag tror inte jag kommer göra så igen. Benresåren blev nog lite bättre på den här blöjan än på den röda.

Glad påsk önskar jag er!

Återbruk av överblivna luvor

Här kommer mitt första bidrag till Klockarbarns återbruksutmaning! Förra veckan fick vi ett stort lass urvuxna bebis- och småbarnskläder av en kollega till mig. Bland allt annat fanns det ett gäng jackor och overaller, nästan alla med tillhörande luvor, fast luvorna var bortknäppta och låg separat. När jag hade parat ihop alla jackor/overaller med luvor blev det två luvor över. Gissningsvis har de gett bort eller slängt de tillhörande plaggen tidigare utan att tänka på att det fanns luvor någonstans. Jag tänkte först slänga luvorna, de är ju svåra att använda utan något att knäppa fast dem på, men tyckte att det var lite synd på framför allt det fina prickiga tyget som den ena bestod av. Så fick jag en idé...

Som jag har nämnt tidigare kommer vi prova att använda tygblöjor till vår kommande bebis. Om man byter tygblöja när man inte är hemma kan man ju inte bara slänga blöjan utan behöver frakta hem den för tvätt, så då behövs något vattentätt att förvara den i. När jag kikade på förra veckans bidrag till återbruksutmaningen och fick se Kullerbytta textils necessärer kom jag på att jag kanske kunde använda den prickiga luvan till att sy en blöjnecessär/-påse av; luvan var nämligen gjord av något galon-aktigt tyg (förmodligen en luva till en regnjacka). När jag måttade på luvan insåg jag dock att tyget inte riktigt skulle räcka. Den andra överblivna luvan var av en annan sorts tyg så den kunde jag inte använda, men i en av mina lådor med sparade avlagda kläder hittade jag en luva (!) från en svart regnjacka som jag själv slarvat bort (själva jackan alltså) förra sommaren. Den luvan fungerade finfint att skarva med!

Tygerna räckte precis till en necessär som rymmer två tygblöjor i den största storleken vi har. Till en början kan man nog få ner tre lite mindre blöjor. För några år sedan sydde jag en necessär i liknande modell efter en beskrivning jag hittade på bloggen Med nål och tråd. Jag kom ihåg ungefär hur man gjorde, men letade efter beskrivningen nu för att kunna länka till den, och hittade den här! Jag gjorde ungefär som det står, men fick som synes skarva en del för att få necessären tillräckligt stor. Även den långsmala mittbiten (där blixtlåset sitter) behövde skarvas och då passade jag på att sy dit ett litet handtag.Vill man att necessären ska hålla formen även när den inte är fylld kan man behöva stabilisera tyget och/eller fodra på något sätt, men det hoppade jag över.

Den kvarvarande överblivna luvan hade jag först inga planer för, men nu har jag fått ett par idéer så det kanske blir mer luv-återbruk redan nästa vecka!

Nalle-blöjor

Jag fortsätter mitt äventyr i tygblöje-djungeln :) För några veckor sedan sydde jag två blöjor till och nu har jag äntligen kommit mig för att fotografera den sista av dem. Den här gången blev det ett innertyg i flanell. Tyget kommer från ett barn-örngott som jag köpt på second hand och det är verkligen mjukt och gosigt. Jag har tänkt prova lite olika innertyger eftersom en del barn är känsliga för att ha vissa sorters tyg mot huden (och vad det är som inte passar kan variera), så använder jag olika tyger ökar chansen att åtminstone några av blöjorna jag syr ska fungera. Av liknande skäl har jag tänkt prova olika mönster, eftersom det är svårt att veta i förväg vilken modell som kommer passa bäst på just det här barnet.

Bara för att det är kul har jag också tänkt att jag inte ska sy två exakt likadana blöjor, utan alla exemplar ska ha någon detalj som skiljer dem från andra. Nalle-flanellen räckte lagom till två blöjor, så då fick den ena blått yttertyg och den andra rött. Jag ville få nalle-tygets mönster på rätt ledd men då kunde jag inte klippa ut en hel innertygsbit utan var tvungen att skarva, och då passade jag på att prova en så kallad "sham pocket"-öppning där innertyget är delat ungefär mitt på och går lite omlott så att man kan stoppa i ett löst inlägg där. På den första blöjan jag sydde var öppningen längst upp i ryggen istället och det är nog det vanligaste, men det kan ju vara kul att prova olika varianter även här.

Den blå blöjan är sydd efter gratismönstret Witteybums i storlek small (vilket är näst minsta storleken - nyföddstorleken måste vara väldigt liten för den här blev ungefär lika stor som de blöjor vi har i nyföddstorlek sedan tidigare). Jag har inte lyckats hitta var mönstret ursprungligen kommer ifrån, utan länken går till en blogg som länkar till en pdf med mönstret. På den bloggen kan man för övrigt få massor av tips på blöjmönster. Witteybums-mönstret finns i två varianter; en där blöjan knäpps fram och en där den knäpps i sidorna. Jag valde varianten med knäppning fram eftersom den förra blöjan jag sydde knäpps i sidorna. Den här gången tror jag att jag lyckades bättre med benresåren, och jag blev mycket nöjd med blöjan som helhet!

Den röda blöjan är sydd efter Darling Diapers' gratismönster i nyföddstorlek, den större av de två varianterna som mönstret innehåller. (Darling Diapers har också ett köpemönster som jag har hört mycket positivt om och som verkar kunna varieras en hel del, så nu när jag vet att jag tycker att det är roligt att sy tygblöjor ska jag nog köpa det.) Även denna blöja knäpps framtill, och storleken blev ungefär som de andra två blöjor jag sytt hittills. Ryggresåren blev inte lika bra som på den blå trots att jag gjorde exakt likadant, men den ska nog fungera i alla fall.

I mina händer: Mamma-refashion

Det är bra att I mina händer-utmaningen finns, annars skulle det kanske inte ha blivit så mycket bloggat här den här månaden. Utmaningen har varit ett bra sätt att få bloggandet att bli av åtminstone en gång i veckan. Men från och med nu får jag klara mig själv; det här är nämligen sista veckan på utmaningen. Tänk att vi redan är i slutet av mars!

Den här veckan har varit väldigt intensiv; jag var uppbokad tre av fyra kvällar måndag-torsdag så det var jätteskönt när det blev fredag och helg. Jag har massor av saker jag vill sy och fixa men är ganska trött så det blir inte så jättemycket gjort, men nu i helgen har jag i alla fall klarat av en av dessa saker, nämligen att sy om en tröja som jag köpte på second hand för någon månad sedan.

Det började som en vanlig tröja i rymlig modell med gott om plats för gravidmagen, men efter att ha använt den några gånger tyckte jag att det var lite väl mycket "tält" över den. För att råda bot på det bestämde jag mig för att göra en avskärning under bysten och ta in vidden längst ner men lämna så mycket tyg som möjligt över magen.

Jag sneglade lite på en befintlig tröja och gjorde följande:
1. Klippte upp tröjan i sidsömmarna upp till den punkt där avskärningen skulle vara, och klippte sedan tvärs över.
2. Tog in återstående delar av sidsömmarna (dvs. från ärmsömmarna och nedåt) för att minska lite på vidden även där.
3. Lade några veck mitt fram på den avklippta biten så att bredden stämde med den nya bredden på den kvarvarande övre delen av framstycket. Sydde tillbaka den avklippta biten.
4. Lade två veck långt ner på vardera sidan av den (förut) avklippta biten.
5. Mätte hur stor omkrets fållen behövde ha, och klippte bort lite längst ner på sidorna av den (förut) avklippta biten så att den blev lika lång som halva den önskade omkretsen.
6. Upptäckte att bakstycket nu var sisådär 8 cm längre än framstycket, så jag klippte av även det i samma höjd som framstycket, tog bort så mycket som behövdes och sydde tillbaka den avklippta biten.
7. Sydde ihop nedre delen av sidsömmarna.

Det var lite knepigt att jobba med den här tröjan eftersom den var ganska snett sydd från början. Skulle jag ha gjort samma sak igen skulle jag ha satt ett resårband istället för avskärning under bysten (nu blev det en ganska bubblig söm, framför allt på ryggen) och sytt en ny nederfåll istället för att kapa längd mitt på. Men jag tycker ändå att tröjan duger att användas och jag blev av med en del av tält-känslan i alla fall!

I mina händer: Fröknäcke med linspastej

Jag tycker mycket om smörgås och äter det ofta flera gånger om dagen, det är ju ett så smidigt mellanmål, men det känns inte så nyttigt så i perioder brukar jag försöka minska på mitt smörgås-intag. Den senaste tiden har jag också behövt öka mitt järnintag eftersom jag (som så många andra gravida) fått ganska lågt järnvärde. För att kombinera dessa två ändamål har jag börjat med ett nytt mellanmål, som faktiskt är ganska enkelt och riktigt gott: fröknäcke med linspastej! Idag var det dags att göra en ny omgång av vardera, och det får bli mitt bidrag till veckans I mina händer-utmaning.

Receptet på linspastej kommer från Fiffel och tråd, så det kanske de flesta som läser här har sett förut, men det är klart värt att påminna om! Jag provade det för första gången i somras när jag åt mjölkfritt en månad för att se om det var mjölken som var boven bakom mina eksem (ifall någon undrar så verkade det dock inte vara så), och när jag provsmakade pastejen var den så god att jag plötsligt inte kände mig lika ledsen över att inte få äta ost. Jag tål inte mandel så jag ersätter mandeln med lika mycket pumpafrön. Jag kan heller inte äta färdigblandad curry eftersom jag inte tål röda kryddor, utan jag gör en egen blandning av fyra kryddor som brukar ingå i färdig curry: spiskummin, koriander, gurkmeja och svartpeppar. I övrigt följer jag Fiffs recept.

Nu efter jul har jag haft lyxen att ha svärmors-bakat fröknäcke att tillgå, men nu är det uppätet så idag fick jag baka eget. Jag hittade ett recept här som jag i stort sett följde, förutom att jag tog vetemjöl istället för majsmjöl eftersom vi inte hade något majsmjöl hemma.

På vilket sätt hjälper då detta mellanmål järnintaget? Jo, dels innehåller många fröer ganska mycket järn, särskilt pumpafrön och sesamfrön, och även linser innehåller en del järn. Dels innehåller fröknäcket och linspastejen inga mjölkprodukter och förhållandevis lite mjöl, vilket är bra eftersom framför allt mjölkprodukter men även spannmål kan hämma järnupptaget. Jag vet inte om det går att förbättra ett dåligt järnvärde helt och hållet enbart genom att byta ut ett par smörgåsar om dagen mot fröknäcke och linspastej, men det bidrar i alla fall!

I mina händer: Yoshi-blöjan

Vi har tänkt prova att använda tygblöjor till vår kommande bebis, och har fastnat för pocketvarianten (det finns en rad olika typer som man läsa mer om till exempel här om man vill veta mer). Kortfattat är en pocketblöja en blöja som är formad ungefär som en engångsblöja och har ett vattentätt yttertyg och ett innertyg som antingen suger upp vätska eller transporterar den in i blöjan. Mellan båda lagren (oftast högst upp i ryggen) finns en öppning så att man kan stoppa i lösa inlägg för mer uppsugning.

Redan i höstas köpte jag material för att sy ett gäng pocketblöjor, men det är inte förrän nu det har blivit av att sy den första. Och det var sannerligen inte en dag för tidigt, för det visade sig vara jätteroligt, och lättare än jag trodde! Den första blöjan blev grön med vitt innertyg. När jag först såg färgerna i kombination associerade jag till fotbollslaget Hammarby, men när jag hade sytt ihop de båda lagren och vände blöjan rätt fick jag plötsligt tanken: "Yoshi!" Yoshi är en karaktär i TV-spelen om SuperMario. Jag googlade fram en bild och visst stämmer färgerna bra! För att förstärka Yoshi-intrycket bestämde jag mig för att använda orange eller röda tryckknappar, och velade en liten stund om vad som skulle bli snyggast innan jag kom på att jag inte hade några orange knappar, så då var valet plötsligt inte så svårt...

Yoshi-bild lånad härifrån.

Blöjan är sydd efter gratismönstret Cloth Revolution i nyföddstorlek. När jag klippte till tyget tyckte jag att det såg ut att bli en ganska stor blöja, men i färdigt format stämmer den ganska bra överens med storleken på de köpta nyföddblöjor vi har. Yttertyget är grön PUL (ett laminerat tyg som ska stå emot väta) och innertyget är en ekologisk bomullsvelour. Båda tygerna är köpta från den finska nätbutiken Myllymuksut. Knapparna är Pryms Color Snaps och dem har jag köpt från Bibbis Textil.

För att sy blöjan följde jag i stort sett Strömming Designs utmärkta beskrivning på hur man syr en pocketblöja. Den var till mycket stor hjälp! Det jag gjorde annorlunda var att inte sy fast någon separat remsa för resårkanalen i ryggen eftersom det i Cloth Revolution-mönstret redan från början finns en flik med samma funktion. Jag blev ganska nöjd med blöjan, men nästa gång ska jag försöka sträcka benresåren mer så att benöppningarna blir mindre. Det knepigaste med att sy tygblöjor måste vara att få till det så att benöppningarna är lagom stora samtidigt som blöjan passar runt magen. På den här blöjan blev nog benöppningarna lite stora jämfört med midjemåttet, vilket gör att det finns risk för läckage, så vi får se hur den kommer att fungera. För ett första försök tycker jag ändå att den blev helt okej!

Titta in hos Borgmästaren för att bli inspirerad av fler I mina händer-bidrag!

I mina händer: Randig refashion

Förra veckan var jag inte alls särskilt kreativ så därför blev det inget I mina händer-inlägg, men den här helgen har jag sytt lite grann! Det blev en refashion av en randig tunika/klänning köpt på second hand. Ifall det är någon som inte är bekant med begreppet "refashion" så brukar jag förklara det med att det handlar om att sy om och fixa till befintliga klädesplagg och skapa nya plagg av gamla. Jag använder det engelska ordet eftersom jag inte har hittat något svenskt ord som jag tycker stämmer helt överens.

Hur som helst; den här randiga tunikan/klänningen köpte jag på second hand för ett par veckor sedan. Plagg som är i fint skick och troligtvis kommer köpas av någon annan om jag hänger tillbaka dem brukar jag oftast inte köpa för att sy om direkt, men just den här satt så bra förutom ett par små detaljer så jag köpte den ändå. Det jag inte gillade var polokragen och ärmlängden - jag har inget emot trekvartsärm men de här ärmarna var lite för långa för att vara trekvarts så de kändes snarare som långa ärmar som blivit lite för korta...

Jag kom snabbt på att det ena problemets lösning även kunde bli det andra problemets lösning: När jag klippte bort polokragen blev det ju lite tyg över, och det var precis lagom mycket för att använda till att förlänga ärmarna. Jag vek upp den avklippta kragen, skar till två lika stora avlånga bitar, sydde ihop dem till två tuber och sydde fast dem som långa muddar på ärmarna. De befintliga fållarna på ärmarna klippte jag bara bort efter att ha kontrollerat att de skulle bli tillräckligt långa ändå. Halsringningen fixade jag till genom att vika in någon centimeter och sy en fåll med våffelsöm.

Det hade varit snyggt att vrida på tyget så att muddens ränder kom på tvären, men tyvärr räckte inte tyget till det, då hade muddarna blivit för smala. Jag tycker det blev helt okej ändå, även om det inte riktigt syns att det är muddar. Tunikan fick hänga med på bio redan igår kväll, och jag trivdes bra i den!

Kika in hos Borgmästaren för att se vad andra har skapat den senaste tiden!