Långärmade refashions

Här kommer äntligen ett inlägg om de två långärmade refashions som jag nämnde i min årskrönika att jag sydde i september (men inte har kommit mig för att fotografera förrän nu...). När hösten kom behövde jag bättra på mitt förråd av långärmade kläder lite grann. Jag är rätt frusen av mig och har alltid långärmat en stor del av året, för det mesta dessutom med en kofta över. På second hand hittade jag en långärmad rutig skjorta i ett mjukt tyg. Den var lite för vid för min smak men annars gillade jag den. Inspirerad av en skjorta jag redan hade bestämde jag mig för att sy i resår strax under bysten för att minska vidden lite. Jag mätte ut var jag ville ha resåren och sydde på ett vitt band på insidan av skjortan, som en resårkanal, och trädde i resåren. Enkelt, men fungerande! Ett tips om man vill göra något liknande är att se till att resårkanalen börjar och slutar mitt för en knapp, annars blir det en glipa i knapplisten eftersom resåren drar tyget åt sidorna.

I min garderob grävde jag fram den här ceriserosa tröjan. Tyvärr har jag ingen före-bild, men det var en vanlig enkel tröja utan krusiduller. Den nedre fållen hade släppt ganska mycket så jag hade inte använt tröjan på länge. Problemet med fållen åtgärdade jag genom att helt enkelt repa upp resten av sömmen också, så blev tröjan dessutom ett par centimeter längre. För att göra tröjan lite roligare gjorde jag hål runt om halsringningen och trädde i ett sidenband, eller egentligen tre sidenband som jag sydde ihop eftersom jag inte hade något tillräckligt långt som passade. Eftersom jag som sagt alltid har kofta syns det inte att bandet i nacken har en lite annan nyans än ändarna.

Läs-året 2014

Läst har jag också gjort under 2014, inte bara sytt. Totalt läste jag ut 89 böcker av 68 olika författare. Böckerna utspelade sig (huvudsakligen) i 13 olika länder i 3 världsdelar (Europa, Nordamerika och Oceanien). Tre fjärdedelar av böckerna läste jag på svenska, nästan en fjärdedel på engelska och en (1) på tyska. Flest var "vanliga romaner", 43 %, tätt följt av deckare, 38 %. Inte en enda ljudbok lyssnade jag på under året, utan alla lästes i text.

Först och främst har jag läst ombord på olika tåg, eftersom jag arbetspendlade under två tredjedelar av året (och mitten-tredjedelen både dagpendlade jag och veckopendlade så då blev det många tågresor!). Eftersom jag läste så mycket på väg till och från jobbet kom jag av mig lite med att läsa hemma i fåtöljen på kvällar och helger, men det hände ibland om jag höll på med någon riktigt fängslande bok.

Jag brukar göra en topplista med årets fem bästa böcker, och ofta brukar det vara trängsel men i år hade jag faktiskt lite svårt att få ihop fem böcker som jag tyckte platsade. Jag har läst en hel del bra böcker, men de där riktigt riktigt bra har varit ganska få. Till sist bestämde jag mig för följande:

Topplista över lästa böcker 2015
1. Morfar skrev inga memoarer av Gustav Fridolin.
2. 22.11.63 av Stephen King.
3. Liv till varje pris av Kristina Sandberg.
4. Sista brevet från din älskade av Jojo Moyes.
5. Amerikauret av Vibeke Olsson.

Här läser jag Kajas resa av Carin Hjulström på väg hem efter en jobbvecka i maj.

Mitt sömnadsår 2014

Jag brukar tycka att det är roligt att läsa årskrönikor på andras bloggar, så här kommer min egen, med sy-tema! Jag har faktiskt sytt något varje månad under 2014 även om mängden har varierat väldigt mycket.

Januari
I januari flyttade vi så större delen av månaden var både tyger och symaskin nedpackade, men strax innan flytten fick jag världens sy-lust och rotade fram lite tyger och sydde ett litet lapptäcksblock. Planen var att sy fler i olika färger för att göra ett färgglatt lapptäcke, men jag lade ner den idén när jag kom på att jag behövde ett draperi till syrummet (se april och framåt) som skulle ta mycket tid.

Februari
I februari började vi komma så pass i ordning i det nya huset att jag kunde packa upp min symaskin och sy lite grann. I och med flytten köpte vi en dubbelsäng vilket vi inte haft tidigare, så det fick bland annat bli lite nyttosömnad där jag sydde ihop fyra vanliga underlakan till två stora. Jag hann också med två "refashions" - en vit blus som fick lite mer passande storlek, och en rödrandig klänning som blev en tröja.

Mars
I mars drog jag igång (och slutförde) ett stort projekt - att klä om en fåtölj i jeanstyg! Det var klurigt men jag blev mycket nöjd med slutresultatet! Faktum är att jag sitter i just den fåtöljen och skriver det här. Förutom fåtöljen hann jag med några mindre saker, bland annat draperier till två hyllor i syrummet (med hjälp av min man) samt några refashions som här får representeras av den gröna kjolen sydd av en blus.

April
I april hade jag mycket tid till att sy. Jag var fortfarande arbetslös vilket jag varit sedan årsskiftet, men jag hade fått ett jobb som skulle börja den 5 maj så jag behövde inte lägga så mycket tid på att söka jobb längre. Dessutom var vi i stort sett färdiga med uppackning och husfixande. Jag deltog i en sytävling på en amerikansk syblogg och sydde då bland annat den prickiga klänningen. Jag började också sy på lapptäcksdraperiet till syrummet, sydde ett nattlinne i födelsedagspresent till mamma och gjorde ett par refashions, här representerade av min vita tröja.

Maj
I maj blev det inte lika mycket sytt eftersom jag började jobba heltid och veckopendlade bort från mitt syrum och mina tyger... Jag sydde i alla fall om en tröja som min mamma påbörjat och nästan färdigställt för 20 år sedan, sydde blå block till lapptäcksdraperiet och tillverkade två par trosor (som jag inte bloggat om tidigare, laddar för ett uppsamlingsinlägg någon gång...).

Juni
I juni hade jag fullt upp med jobb, bröllop (inte mitt eget, men ändå), midsommarfirande, lite semester och scoutläger, men sex lila lapptäcksblock till syrumsdraperiet blev i alla fall sydda.

Juli
I juli fick jag klart de orangea, turkosa och röda blocken till syrummets draperi.

Augusti
I augusti var jag äntligen klar med alla blocken till syrumsdraperiet, och det var dags att börja sy ihop allting. Det var roligt att se draperiet växa fram till en helhet och se att det blev precis så färgglatt som jag önskade! På bilden har jag sytt ihop blocken nio och nio, och har lagt ut dem på vardagsrumsgolvet (efter att ha flyttat på lite möbler...) för att hitta ett bra sätt att kombinera dem.

September
I september gjorde jag ett sista ryck och sydde draperiet helt färdigt, med enfärgade remsor mellan och runt nio-rutorna och ett veckband överst så att det gick att hänga upp. Sedan fortsatte jag på samma spår, fast i mindre skala, och sydde en liten lapptäckshund till mitt nyfödda kusinbarn. Jag gjorde också två enkla refashions av långärmade tröjor men dem har jag inte bloggat om än så de får visas senare.

Oktober
I oktober blev det inte mycket sytt. Jag började nytt jobb i september (närmare hem, hurra!) och allt det nya i kombination med lång pendlingstid och annat som hände i oktober gjorde att jag var trött både på kvällar och helger och inte hade så mycket energi till att vara kreativ. I början av oktober sydde jag i alla fall klart en tröja jag länge tänkt sy.

November
I november fick jag tillbaka lite energi och kreativitet igen. Det resulterade i en julklappströja till min syster, och lite julgranspynt av olika slag.

December
I december kom jag mig äntligen för att bättra på förrådet av jobbsnygga kläder, och gjorde två refashions som hade det gemensamt att originaltröjorna blev av med sina polokragar. Jag sydde också tio tallriksunderlägg till julfirandet, och ägnade ledigheten efter julafton åt att sy ett och ett halvt lapptäcke (det färdiga får ett eget inlägg inom kort så här visar jag bara en liten förhandstitt).

Jag har vissa idéer om vad jag vill sy under 2015, men det får bli ett eget inlägg.
Gott nytt år!

Tallriksunderlägg

Jag har åtta jättefina tallriksunderlägg som min mormor har vävt, men på julafton var vi nio personer runt bordet så det saknades ett underlägg. Jag ville också duka ganska juligt med en fin röd duk, men våra fin-tallrikar är blå. För att lösa problemet med antalet underlägg och samtidigt knyta ihop färgerna bestämde jag mig för att sy tallriksunderlägg i rött och blått (och lite vitt).

Jag tog med mig julduken och en fin-tallrik ner i syrummet för att leta efter lite passande tyger. I gömmorna hittade jag ett rött tyg som matchade dukens nyans helt okej - inte helt och hållet, men tillräckligt bra för mig som är ganska kräsen när det gäller att matcha rött mot rött. Jag hittade också ett blått tyg med vita prickar som helt plötsligt såg ut som snöflingor mot en vinterhimmel, samt lite andra småbitar av blå tyger som också passade bra ihop med tallrikens färg.

Jag började med att skära till spillbitarna i mindre bitar som var 9 cm breda och olika långa. Därefter skar jag 9 cm breda remsor av det prickiga tyget, som jag hade ganska mycket av. Sedan parade jag ihop småbitarna två och två eller tre och tre. Jag mätte hur långa de blev tillsammans (och drog av för sömsmåner) och skar sedan till lagom långa bitar av de prickiga remsorna för att komplettera så att varje kantremsa skulle bli 36 cm lång, och så sydde jag ihop bitarna till remsor. Till sist sydde jag ihop två kantremsor med en röd mittbit, lade ihop med två lager vit lakansväv till kärna och baksida, sicksackade genom alla tre lagren längs sömmarna mellan kantremsor och röd mittbit samt sydde på ett randigt kantband enligt denna beskrivning (fast med fyra lager tyg, som en snedslåremsa, istället för sex lager som det blir enligt beskrivningen).

Så här såg det ut när vi dukade till jullunch!

Morfars julgodis

Min morfar fick precis som min syster en hemgjord julklapp av mig i år, men en ätbar sådan. Tidigare i höst hade vi middagsgäster på besök och av dem fick vi en fin chokladask. Asken var väldigt hållbar så jag sparade den, och så kom jag på idén att fylla den med hemlagat julgodis som julklapp till morfar.

Jag hade tänkt göra fyra sorters godis och lägga två rader av varje i asken, men den sista sorten gjorde jag kvällen före julafton och den stelnade aldrig. Ischokladen (se nedan) var som tur var i två varianter så det fick bli två rader av varje variant istället. De här godissorterna lagade jag till morfars julgodisask:

Chokladfudge
Recept finns här. Jag har bara gjort fudge en gång tidigare, men det blev riktigt bra! Fudge ska i mitt tycke vara söt, chokladig och lite smulig, och det blev den med detta recept. En annan gång ska jag prova att ha i lakritspulver också, men morfar tycker inte om lakrits så det fick bli vanlig den här gången.

Knäck
Denna klassiker har jag tydligen inte heller gjort så ofta, för jag kom inte ihåg att man ska låta smeten koka på medelhög värme så att det tar lite längre tid innan den blir klar. Knäcken blev därför också lite smulig. Men smaken var det inget fel på, och det kanske bara var bra att den inte blev alltför hård eller seg, med tanke på tänderna...

Marmorerad ischoklad
Jag hittade ett väldigt frestande recept på tvåfärgad, vackert mönstrad ischoklad lagad på kallpressad kokosolja istället för vanligt kokosfett. Hälften av smeten görs på mörk choklad och hälften på vit choklad. Sedan fyller man formarna ungefär som vanligt, men sparar lite av varje variant att droppa i formarna med motsatt variant. Jag droppade i ungefär en halv tesked av motsatt smet (först provade jag med en droppe som det står i receptet men den bara försvann). Det var lättare att få varaktiga mönster med mörk smet i ljus; när jag gjorde tvärtom sjönk den ljusa smeten liksom ner under den mörka.

Julgranspynt i återbruksstil

I år firade vi julafton hemma hos oss, med både min familj och min mans familj på besök. Tidigare år har vi alltid rest till dem över jul, och ofta varit borta ganska länge, så vi har inte tyckt att det har varit någon idé att ha någon julgran. I år blev därför första året som vi hade en egen julgran! Lite julgranspynt har vi ändå samlat på oss under åren, men jag ville också komplettera med lite hemsytt pynt.

Det första jag sydde var granar, efter diverse inspirationsbilder från Pinterest. Jag skar till remsor av spillbitar av grönt tyg och sydde ihop dessa till långa längder. Jag klippte sedan ut trekantiga bitar som jag sydde ihop räta mot räta, och sydde "stammar" av småbitar av brunt tyg. Ungefär så långt kommen insåg jag att det skulle bli lite tråkigt med helt grönt pynt i en grön gran, så jag piffade till granarna med sidenband och knappar. Sedan stoppade jag dem och sydde ihop för hand.

Jag blev inte helt nöjd med att granarnas "hörn" blev lite trubbiga när jag vände dem, så nästa pynt bestämde jag mig för att inte vändsy eftersom de skulle föreställa stjärnor, med spetsiga uddar. Även här använde jag mig av spillbitar som jag sydde ihop till remsor, fast i gult tyg den här gången. Sedan klippte jag ut stjärnor och sydde ihop dem aviga mot aviga med en stickning en halv centimeter från kanten. Dessa stoppade jag inte.

Till sist fick jag en i mitt tycke riktigt bra idé: hjärtan av jeans-bakfickor! Jag samlar på avlagda jeans för att sy av, så material fanns det i mängd. Bakfickorna på jeans har ju ofta dekorativa sömmar, så dekorationerna fick jag utan ansträngning! Det var bara att klippa ut hjärtan, sy ihop på samma sätt som stjärnorna fast lämna en öppning för stoppning, stoppa hjärtana och sedan sy ihop öppningen på maskinen. Ett mycket snabbt och enkelt julpyssel!

Min syster bidrog till granen med virkade stjärnor och snöflingor. Jättefina!

Historisk musikalisk tröja

Två av min systers största intressen är musik och historia. När jag hittade en stuvbit trikåtyg med kassettband på tyckte jag att det skulle passa perfekt att sy något till henne av - kassettband innehåller (innehöll) ju ofta musik och håller dessutom på att förpassas till historien...

Min syster har fått ett par tröjor sydda av mig tidigare och önskade sig en till i julklapp. Redan i november gjorde jag slag i saken och sydde en tröja av kassettbandstyget. Jag använde mitt vanliga favorit-tröjmönster från Ottobre 2/2007. Halsringningen och ärmsluten är kantade med en remsa av samma tyg, och nederkanten fick en bred fåll sydd med tvillingnål. Inga konstigheter alltså, och jag hoppas att tröjan ska passa! Min syster gillade i alla fall tyget när hon fick se det igår.

God fortsättning på julen, passar jag också på att önska!

Tematrio: Julklappsböcker

Jag har läst många Tematrio-inlägg under årens lopp eftersom jag är en flitig läsare av bokbloggar, och nu ska jag skriva mitt första! Lyran frågar idag efter bokklappar - böcker vi önskar oss, vill ge bort eller vill tipsa andra om att köpa i julklapp.

Min svärmor brukar varje år be mig göra en lista över tre böcker jag önskar mig och så köper hon dem till mig i julklapp (hon tycker att det är svårt att komma på egna idéer) så jag tänkte först göra det lätt för mig och berätta om de tre böcker jag har önskat mig i år, men jag har ju inte läst någon av dem än så det kanske inte är så intressant. Lite mer variation får det bli!

1. Playing dead av Julia Heaberlin är en av de böcker jag har önskat mig. Jag brukar passa på att önska mig böcker som inte finns på biblioteken häromkring, och det här är ett ganska typiskt exempel: en engelskspråkig bok som jag har läst om på någon blogg och tyckt verkat spännande. "A compelling family mystery that kept me turning the pages" står det om den på adlibris, och jag ser fram emot att sjunka in i detta mysterium någon gång i mellandagarna.

2. Fortfarande Alice av Lisa Genova ska jag ge till min mamma. Min pappa började för ett antal år sedan med traditionen att ge bort en bok inköpt på loppis till alla familjemedlemmar. Ett bra exempel på att julklappar inte behöver vara nya och dyra för att uppskattas! Jag har fortsatt traditionen och om jag under året hittar en bra bok i fint skick på second hand brukar jag köpa den och lagra till jul. Fortfarande Alice är en mycket läsvärd roman som jag tror att mamma kommer gilla.

3. Mera vego av Sara Ask och Lisa Bjärbo är en kokbok som jag tror att många skulle uppskatta att få i julklapp! Jag själv lånade den på biblioteket tidigare i höstas och provlagade ett antal recept som var goda. Det jag framför allt gillade med boken är att de flesta recepten är enkla och snabblagade, med ingredienser som jag ofta har hemma.

Färdig efter 20 år!

Den här tröjan sydde min mamma till sig själv för kanske 20 år sedan. Hon gick på kurs och övade på att sy sprund i sidorna, knappslå, infodring i halsringningen m.m. så tröjan är mycket välarbetad. Det enda som saknades var knappar... I våras hittade mamma tröjan när hon rotade bland gamla tyger. Tyvärr passade den inte henne längre, så jag fick den för att se om jag kunde sy om den till mig (vi har rätt olika kroppsform så från början passade den inte mig heller).

Jag ville ta vara på så mycket som möjligt av de fina detaljerna så jag ändrade mest på storleken. Jag klippte bort ärmarna och klippte upp tröjan i sidorna men lät axelsömmarna vara kvar, och klippte till fram- och bakstyckena utifrån mitt vanliga favorit-tröjmönster (från Ottobre 2/2007). Ärmarna gjorde jag inte så mycket med, smalnade bara av dem lite grann för att de skulle passa i de nya ärmhålen. Sedan sydde jag ihop allting. När jag skulle sy knapphål provade jag som tur var att sy ett i lite av det bortklippta tyget, för det visade sig att det var för mjukt för att få till på ett bra sätt. Det hade nog behövts något stabiliserande men det var svårt att få dit i efterhand. Halsringningen var ändå tillräckligt stor för att jag skulle få på mig tröjan utan att kunna knäppa upp den, så jag sydde bara dit knapparna genom alla lager tyg.

Tyget är kanske inget jag skulle valt själv, det blir lite blekt på mig eftersom jag är ljus, men det känns kul att tröjan äntligen blivit färdig efter 20 år och att allt jobb mamma lagt ner kommer till användning!

Minus två polokragar

För några år sedan använde jag ofta polotröjor, men de senaste åren har jag slutat med det eftersom jag tycker att det blir för varmt kring halsen. Min favorittröja från polokrags-tiden har jag dock sparat i förhoppning om att någon gång kunna ha den igen, men häromveckan bestämde jag mig för att det var dags att sy om den så att den faktiskt blir använd. Jag råkade dessutom köpa en tröja med någon sorts polokrage från second hand nyligen - det var knappar i kragen och de var uppknäppta när jag provade den så jag märkte inte förrän jag kom hem att det var tänkt att vara en hög krage. Även denna tröja sydde jag om vid samma tillfälle. Så här såg tröjorna ut från början:

Den svarta secondhandtröjan fick en enkel lösning på kragproblemet - jag klippte helt enkelt bort kragen, vek in någon centimeter av tyget kring halsringningen och sydde med våffelsöm runt om. Det fanns också ett sprund i nacken som tidigare hölls ihop av kragen när den knäpptes. Jag sprättade bort en knapp och en ögla från kragen och sydde fast i övre delen av sprundet. Klart!

Den lila tröjan, min gamla favorit, ville jag prova att göra något lite mer spännande av. Jag började att klippa upp kragen längs mittsömmen baktill och provade hur det såg ut. Knöligt, det var ju bara en tub av rakt tyg från början. Jag fortsatte då med att klippa upp kragen mitt fram också. Då delade den på sig lite mer som en "vanlig" krage, men det var fortfarande rätt knöligt på sidorna. Jag fortsatte att prova mig fram tills jag hade fått fram en hyfsat platt liggande krage. Polokragen var sydd i dubbelt tyg och jag tänkte först vika in kanterna och sy en stickning, men jag blev lite lat och sydde stickningen utan att vika in någonting. När jag använde tröjan ville framför allt de spetsiga framändarna krulla sig så jag kanske gör om det senare. Vi får se hur det blir efter tvätt.

Under kriget av Carola Sandbacka

Under kriget av Carola Sandbacka hittade jag när jag var på biblioteket och hade tänkt låna Philip Teirs Vinterkriget, men insåg att den inte hade något alls med finska vinterkriget att göra som jag hade ställt in mig på. Istället fick jag syn på Sandbackas roman, som mycket riktigt handlar om just finska vinterkriget.

Romanens huvudperson är Lillemor, en ung nybliven mamma som är uppvuxen i en ganska förnäm men lite avdankad familj och har gift in sig i en lite mindre fin men numera desto rikare familj. För hennes syskon har det gått lite olika - någon är alltid utan pengar, någon har en fru som ständigt springer efter andra män, någon har det ganska bra och ska alltid veta bäst. Romanen följer i första hand Lillemor, men även hennes mor och ett par av syskonen får ganska mycket utrymme. Jag hade lite svårt att hålla isär allihop och skulle kanske ha haft nytta av att börja med Sandbackas föregående roman som verkar handla om delvis samma personer.

Under kriget utspelas som titeln antyder under finska vinterkriget, men även en tid före och en tid efteråt. Det som särskilt intresserade mig var kontrasten mellan berättelserna om männen vid fronten och skildringen av vardagslivet för dem som är kvar hemikring. Vid fronten skjuter soldaterna andra soldater till döds och får se sina vänner dö, de marscherar dödströtta i många timmar och kan gå ett par dygn utan mat. De som är kvar hemma tar hand om barnen, försöker hålla sams med släktingar som de plötsligt måste bo tillsammans med, och surar över vem som egentligen ska bära in veden.

Ja, det är många karaktärer att hålla reda på, men jag tyckte ändå att jag lärde känna dem som fick mest utrymme. Lillemor, osäker i sin mammaroll och i rollen som svärdotter och husmor. Elisabeth, systern som är mer erfaren på alla områden och som verkar så stark men som oroar sig för maken vid fronten. Marietta, Lillemors och Elisabeths mamma, som försöker räcka till för alla sina barn och barnbarn och är stolt över att vara en Edelwing. Karl Johan, Lillemors make, som är med om så mycket grymheter vid fronten men mest skriver om sina framtidsdrömmer i breven till hustrun för att slippa oroa henne.

Då och då kommer en nutida röst till tals i berättelsen, Elisa, som jag gissar är runt tjugo år gammal och bor på släktgården tillsammans med sina mostrar (småsystrar till Lillemors förstfödda Julle som figurerar i berättelsen från krigstiden). Visst är det intressant att genom Elisa få se lite av vad som hänt i släkten efter kriget, men jag tycker ändå inte att hennes berättelse fyller så stor funktion. Krigsberättelsen är helt klart den jag minns bäst så här någon vecka efter att jag avslutat läsningen.

20 snabba från enligto

Jag skulle gärna vilja blogga mer... men av någon anledning kommer jag mig aldrig för. Listor av olika slag tycker jag i alla fall är kul (åtminstone att fylla i...) och hos enligto hittade jag en som jag faktiskt orkade läsa igenom också. Det kändes som ett lagom första blogginlägg efter en tids paus, så här kommer mina svar.

Augustpriset eller Nobelpriset? När det gäller Augustpriset händer det faktiskt ibland att någon vinnare är en författare jag har läst något av tidigare, eller en bok jag har tänkt läsa. 

Malala Yousafzai eller Patrick Modiano? Mycket imponerad av Malala!

Hungerspelen eller Hobbit? Egentligen en chansning, jag har inte läst Hungerspelen, men jag har faktiskt tänkt göra det. Hobbit började jag på någon gång och tyckte var jättetråkig. 

Horace Engdahl eller Peter Englund? Jag har inget särskilt stort intryck av någon av dem som person, men jag gillade Englunds Stridens skönhet och sorg.

Snö eller regn? Helt klart snö, åtminstone vid den här tiden på året.

Lussekatter eller pepparkakor? Jag gillar båda men föredrar att baka lussekatter.

Dystopi eller feelgood? Jag tycker om böcker som "känns bra i magen". 

Lars Kepler eller Camilla Läckberg? Jag har inte läst något av Kepler, mest för att jag har hört att böckerna är så våldsamma och råa. Det är inte det jag är ute efter när jag läser deckare; jag är mer intresserad av en välskriven mordgåta. Det är väl inte alltid Läckberg uppfyller det, men jag har åtminstone läst alla hennes böcker förutom den senaste (som jag dock står i bibliotekskö på). 

Amaryllis eller hyacint? Jag föredrar blommor som inte luktar för mycket. 

Pappersbok eller e-bok? Pappersböcker känns enklare på något sätt, men det finns absolut fördelar med e-böcker också och jag läser en del sådana i perioder. 

Biografi eller memoar? Jag tycker nog bäst om att få en utomståendes perspektiv, tror jag. 

Mia Skäringer eller Lena Dunham? Tja, Mia Skäringer vet jag åtminstone vem det är... Har dock inte läst något av någon av dem. 

Glögg eller julmust? Alla gånger!

Fredrik Backman eller Lena Andersson? Jag har visserligen bara läst en bok av vardera person, och inte någon av deras senaste, men jag gillade helt klart boken om Ove bäst. 

Tegelstenar eller tunnisar? De gånger jag faktiskt läser tegelstenar brukar jag gilla dem, men det är nog mycket för att jag drar mig för att börja läsa tjocka böcker som jag inte är ganska säker på att jag kommer tycka om. Tunnisar vågar jag på mig lite större blandning av. 

Film eller tv-serie? Jag tittar ganska sällan på något av dem (om man inte räknar att jag råkar se snuttar av serier som min man tittar på när jag slösurfar i samma rum) men jag föredrar film eftersom de inte kräver något långsiktigt engagemang :) Fast egentligen gillar jag nog korta fristående tv-program bäst; filmer kan ofta kännas för långa de också. 

Netflix eller HBO? Ingen aning. Min man har haft båda i omgångar (inte samtidigt) men jag har inte satt mig in i utbudet. 

En i taget eller slalomläsning? Jag föredrar att koncentrera mig på en bok i taget, men visst händer det att jag har flera igång samtidigt. 

Skratt eller gråt? Svårt val, sorgliga böcker kan också vara väldigt bra, men det är större chans att glada böcker "känns bra i magen".

Julafton eller nyårsafton? Jag har alltid tyckt att julafton är jättemysig. Nyårsafton känns liksom jobbigare, med en massa förväntningar på att man "ska" göra en massa roliga saker.