Mitt draperi är klart!

Jag har inte länkat till Husmorsskolans symöten tidigare från den här bloggen, men i våras gjorde jag det ofta från min gamla blogg (Återigen). Vid några tillfällen visade jag lapptäcksblock som jag hade sytt, som skulle vara till ett draperi. Nu är draperiet klart, så då tyckte jag att det passade bra att visa upp det också.

Utformningen syns kanske inte jättebra på bilderna (det är inte helt enkelt att fotografera något så stort) men jag har utgått från 9 olika färger och sytt 6 kvadrater av varje färg. Varje kvadrat består av fyra avlånga bitar som antingen är enfärgade eller mönstrade med sin egen färg och/eller vitt (och i några fall även närliggande färger; t.ex. är det lite gult i ett av de orangea tygerna). Sedan har jag sytt 6 stora kvadrater bestående av en mindre kvadrat av varje färg, och de 6 stora kvadraterna är till sist ihopsydda med ljusblåa längder emellan och runt för att bryta av litegrann.

Det var rätt mycket jobb att sy ett så pass stort lapptäcke med förhållandevis små tygbitar, och hade det inte varit för min mans uppfordrande frågor om när jag skulle sy vidare (läs: tjat) hade det nog inte varit klart än på långa vägar... Tack A! :) Men det var roligt att sy, särskilt att kombinera ihop allt. Slutresultatet blev precis så färgglatt som jag hade tänkt mig, och det passar jättebra i syrummet!

Kika in här för att se vad de andra i Husmorsskolans Nya Syförening har pysslat med på sista tiden!

Sommar på Friskis & Svettis

Jag har jobbat på annan ort och veckopendlat fyra månader i år (maj-augusti). I slutet av juni tog jag äntligen reda på att det friskvårdsbidrag som ordinarie anställda får var något som även vi sommarvikarier fick ta del av (utifrån anställningstid, dvs. jag fick 1/3 av bidraget eftersom jag jobbade 1/3 år), och det räckte nästan precis till ett 12-gångerskort på Friskis & Svettis. Under de åtta veckor som återstod av sommarjobbet lyckades jag precis utnyttja de tolv träningstillfällena, och totalt blev det följande fördelning:

6 pass med egen träning i gymmet
4 cirkelfyspass
1 skivstångspass
1 Flex-pass

I gymmet fanns det alla möjliga träningsredskap. Maskiner av olika slag (däribland konditionsmaskiner), kabeldragmaskin, skivstänger, hantlar samt en "funktionell yta" med exempelvis kettlebells, pilatesbollar, medicinbollar, TRX-band, lådor att hoppa upp på, chinsstång osv. Det enda jag saknade var en sådan där ställning där man hänger som ett upp- och nedvänt V och gör rygglyft. Jag tyckte att gymmet kändes modernt och fräscht, och det var hyfsat svalt även när det var som varmast i somras. Jag passade främst på att använda sådana redskap/maskiner som jag inte har tillgång till när jag tränar hemma, som latsdragsmaskin, benpress och kettlebells. Det var roligt!

Av de gruppträningspass jag provade fastnade jag främst för cirkelfys och Flex. Det sistnämnda fanns tyvärr inte med i sommarschemat men jag är glad att jag hann gå på ett pass i alla fall! Flex fokuserar på dynamisk rörlighetsträning för hela kroppen, och det kändes välgörande. Trots att jag är ganska stel klarade jag att göra de flesta övningarna så som de var tänkta, men jag tror samtidigt att de som är mer rörliga kan utmana sig själva mer så Flex kan nog passa de flesta.

Cirkelfys är styrketräning, i första hand s.k. "funktionella" övningar som använder kroppens naturliga rörlighetsmönster och gärna så mycket av kroppen samtidigt som möjligt. 10 övningar, 45 sekunders träning per station, 15 sekunders vila/förflyttning och så 3 varv av allt. Jag gick på cirkelfyspass för två olika ledare och jag tyckte att båda hade ett roligt, varierat upplägg. Det var också en positiv stämning bland deltagarna.

Skivstång, till sist, tyckte jag inte lika mycket om. Kanske hade jag gillat det bättre om jag hade gått flera gånger och kanske provat ett pass med någon annan ledare. Jag har gått på liknande pass på ett annat gym förut och när jag inte har gått på länge brukar det vara svårt att veta hur mycket vikt jag klarar av i olika övningar, så ibland blir det för tungt och ibland för lätt. Jag tyckte också att just den här ledaren inte var så bra på att förklara tydligt vad man skulle göra. Till exempel var den första övningen utfall, och jag tänkte att det var självklart att man skulle göra utfall med skivstång på ett skivstångspass, men för ledaren och de andra deltagarna som varit med tidigare verkade det vara lika självklart att man skulle hålla en viktplatta i händerna (och vrida överkroppen och vikten åt ena sidan när man var i nedre läget) vilket jag inte alls uppfattade innan övningen drog igång.

För att sammanfatta så är jag nöjd med min träningssommar på Friskis & Svettis. Jag gillar deras utbud av pass och hade gärna provat fler olika om de hade passat med mina arbetstider och tågtider. Får jag tillfälle att träna på Friskis & Svettis igen kommer jag gärna ta chansen!

En liten lapptäckshund

Jag har nyligen fått mitt första kusinbarn, och han ska förstås få en present! Det fick inte vara något alltför skrymmande eftersom paketet ska skickas till andra sidan jordklotet, och då kom jag på att en sådan här lapptäckshund (som jag har sytt en gång förut) är ganska platt och borde kunna få plats i ett vadderat kuvert. Så en sådan fick det bli!

Beskrivningen till hunden finns här. Den här gången lyckades jag få till 54 helt olika rutor, alltså inga upprepningar, och det var kul att kombinera ihop dem! Det var ganska pilligt att sy ihop sidorna med kantremsan men efter ett tag fick jag in snitsen. Nu står hunden här hemma på byrån, ovetandes om att den snart ska ut och resa!

Jättegoda linsbiffar med parmesan

Jag experimenterar en hel del när jag lagar mat. Ofta utgår jag från ett recept men gör ändringar beroende på vad jag är allergisk mot och inte och beroende på vad som finns hemma. Ibland hittar jag på något nytt helt från grunden. Resultatet kan variera, men de gånger det blir särskilt bra blir jag lite extra nöjd! Så var det med de här linsbiffarna som verkligen blev jättegoda. Jag tog hjälp av det här receptet på bloggen Dagmar's Kitchen men förenklade lite. Här kommer min variant!

Linsbiffar med parmesan, ca 3 portioner (10 plättstora biffar)
1,75 dl gröna linser, okokta
0,5 dl blomkål i små buketter
0,5 gul lök
1 vitlöksklyfta
0,5 dl parmesanost
1 ägg
1 msk frysta eller färska örtkryddor (jag använde lika delar dill, persilja och gräslök)
Salt, peppar

Koka linserna enligt anvisningar på förpackningen. Dela blomkålen i små bitar och lägg i linskastrullen mot slutet av kokningen så att de mjuknar lite grann. Hacka löken och pressa eller riv vitlöken. Riv parmesanosten fint. Vispa upp ägget lätt. Häll alla ingredienser i en bunke eller matberedare och tillsätt kryddorna. Mixa med matberedaren eller stavmixer så att det blir en smetig massa. Stek biffarna på medelvärme i plättlagg eller stekpanna.

Jag åt mina biffar med potatis och lite crème fraiche, men det som blev över frös jag in i matlådor och då tillsammans med pasta. Jag tror att båda varianterna är goda, och pasta tycker jag blir godare än potatis när man värmer upp det en andra gång så det passar bättre till matlådor.

Vardagsträning en fin eftermiddag i september

Jag har nyligen börjat på ett nytt jobb med lång restid, och jag insåg första veckan att ska det bli någon träning i veckorna får jag se till att utnyttja lite av resan genom att springa sista biten hem. Dels har jag ju då redan klarat av en del av träningen när jag kommer hem, och det tar bara lite längre tid än om jag hade åkt buss. Dels har jag mycket lättare att motivera mig själv att köra lite styrketräning och/eller rörlighetsträning efteråt när jag ändå är ombytt, istället för att försöka få mig att göra detsamma senare på kvällen när jag börjar bli trött.

Jag har egentligen planerat att springa hem två dagar i veckan, tisdag och torsdag eftersom det passar bra med mitt övriga schema, men igår glömde jag ta med mig träningskläderna så det fick vänta tills idag istället. Jag har provat lite olika rutter och idag sprang jag en jättefin sträcka längs vattnet. Solen sken men var på väg nedåt så det var så härligt ljus, och det var lagom varmt. Sista biten blev det väldigt mycket uppförsbackar eftersom vi bor ett antal meter ovanför vattennivån, men det gick faktiskt ganska bra.

Det här var min utsikt under en del av löpturen. 

När jag kom hem gick jag ut i vår lilla trädgårdsplätt på baksidan av huset, rullade ut träningsmattan och ägnade drygt en kvart åt rörlighetsträning. Så dags på dygnet är det skugga där men det var ganska skönt eftersom jag var varm efter uppförsbackarna. En trevlig detalj med att träna i vår trädgård är att den bästa platsen för träningsmattan är precis bredvid en rabatt där det växer två härligt doftande lavendelbuskar. Det är något annat än odörerna på gymmet...

Nya perspektiv på klassiska verk

Att skriva en roman utifrån en redan existerande roman är inte helt ovanligt. Ett par svenska exempel, som jag dock inte har läst (än), är För Lydia av Gun-Britt Sundström som utgår från Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken, och Mordets praktik av Kerstin Ekman och Gregorius av Bengt Ohlsson som anknyter till Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. (Det slår mig nu att originalromanerna i båda dessa exempel är skrivna av samma författare – intressant!)

Den senaste månaden har jag läst två nyskrivna romaner som utgår ifrån klassiska verk men berättas från en annan synvinkel. Den ena är Longbourn av Jo Baker (Huset Longbourn på svenska), som följer historien i Jane Austens Pride and Prejudice (Stolthet och fördom) men utifrån tjänstefolkets perspektiv. Den andra är Mary Jones historia av Elin Boardy, en historia som hänger samman med R.L. Stevensons Skattkammarön men berättas av piraten Long John Silvers köksflicka. Den sistnämnda läste jag direkt efter att jag hade läst ut Skattkammarön för första gången, vilket gjorde att jag hade originalhistorien i färskt minne. Pride and Prejudice var det flera år sedan jag läste, men jag har också sett filmatiseringen (den korta varianten) ett par gånger så jag har ganska bra koll på den historien också även om man kanske får ut ännu mer av Longbourn om man hör till dem som har läst Pride and Prejudice framlänges och baklänges ett oräkneligt antal gånger.

Det jag tyckte var mest intressant i Longbourn var just att berättelsen skildras från tjänstefolkets synvinkel. I originalromanen hålls det middagar och systrarna Bennet går på baler och vandrar i regnet över leriga fält. I Longbourn skildras hushållerskans bestyr inför middagarna, tjänsteflickornas arbete med att tvätta leriga underkjolar och gårdskarlens väntan vid hästekipaget medan de unga flickorna dansar. Det blir tydligt att det är mycket som sker i bakgrunden som har stor betydelse för familjen Bennets liv men som inte alls kommer fram i Pride and Prejudice, och som Jane Austen själv kanske inte visste så mycket om som den överklassflicka hon var. Samtidigt som berättelsen i Longbourn i stora drag följer originalberättelsen är det en självständig berättelse som fokuserar framför allt på tjänsteflickan Sarahs liv, så den är intressant även på det sättet.

Mary Jones historia ligger lite längre ifrån originalberättelsen Skattkammarön; den äventyrliga skattsökarexpeditionen nämns nästintill i förbigående och introduceras inte förrän en bra bit in i berättelsen. Det är kanske naturligt – som flicka får inte Mary följa med ombord när Silver och de övriga sjömännen ger sig iväg utan stannar kvar i Bristol tillsammans med Silvers Dolores, och reser sedan med Dolores till hennes hemö där Silver så småningom dyker upp. Något jag reflekterade över var hur olika man kan se på en berättelse beroende på vem som berättar. När jag läste Skattkammarön ”hejade” jag på berättaren Jim och hans vänner doktorn med flera, och förfärades över att Long John Silver och hans kumpaner begår myteri. När jag läste Mary Jones historia insåg jag att det inte är självklart att Jim och hans vänner ska ha första tjing på skatten – de har kommit över skattkartan av en slump, medan Silver faktiskt har seglat ihop med Flint som begravde skatten och till och med var med på ön då det begav sig om jag förstod det hela rätt. Å andra sidan deltar Silver i expeditionen under falska förespeglingar och sviker sina uppdragsgivare. (Sedan är det väl kanske egentligen inte någon av parterna som har rätt till skatten – den består ju av pengar och ädelstenar som Flint har rövat till sig under sin tid som pirat – men det är en annan diskussion.)

I båda fallen tycker jag att de nutida författarna har lyckats bra med sina berättelser. De hänger tydligt ihop med originalberättelserna men har tillräckligt med egna intriger för att stå på egna ben. De tillför också många intressanta detaljer som berikar originalberättelsen. Jag kom på mig själv flera gånger med att tänka i banor som ”jaså, var det så här det var!” innan jag insåg att både originalberättelserna och de nyskrivna historierna faktiskt är påhittade. Jag tyckte att det var mycket intressant att läsa de nyskrivna berättelserna och kan varmt rekommendera att läsa originalroman och nyskriven roman direkt efter varandra. Så nu kanske det är dags för mig att gå vidare med något av de exempel jag nämnde i början? Jag har till och med Mordets praktik hemma i bokhyllan. 

Vegetarisk snabbmat

Idag tänkte jag dela med mig av ett tips som jag läste på en blogg för flera år sedan och tog till mig av. Tipset riktar sig till den som vill äta mer vegetariskt, och lyder helt enkelt: Köp vegetariska halvfabrikat! Visst, halvfabrikat är kanske inte alltid jättebra att äta, men hemma hos oss bjuds det på sådant då och då när orken och inspirationen till att laga mat från grunden tryter. Jag skulle gissa att det händer hos ganska många. Det verkar också vara ganska vanligt att man vill äta mer vegetariskt, men inte riktigt får till det. Då kan de där halvfabrikats-middagarna vara ett sätt att få in ett par nya vegetariska rätter på matsedeln. Istället för hamburgare, köp grönsaksburgare. Istället för köttbullar, ät falafel!

Just grönsaksburgare och falafel är två vegetariska favoriter hemma hos oss. Grönsaksburgare äter vi precis som vi brukar äta hamburgare, med hamburgerbröd, grönsaker, ost (för mig) och hamburgerdressing och ketchup (för maken). Där hittade vi rätt på en gång - makens kommentar första gången vi åt grönsaksburgare var "Tänk att vegetarisk mat kan vara så här god!" När det gäller falafel har vi provat oss fram, både vad gäller sorter och vad gäller tillbehör. Nu köper vi platta pitabröd i tortillastorlek (sådana man får när man äter libanesiskt) och gör wraps med falafel och grönsaker och sås (crème fraiche + fil för mig, hamburgerdressing (!) för maken). "Det här är ju godare än tacos!" var min mans omdöme för några veckor sedan. Numera hör både falafel och grönsaksburgare till standardutbudet i vår frys.

Nattlinne till mamma

Det här randiga tyget hittade jag på en second-hand-affär för något år sedan. Det är tunt och mjukt och min första tanke när jag kände på det var "Nattlinne!" Jag sover aldrig i nattlinne själv, jag föredrar pyjamas, men min mamma använder nattlinnen flitigt. Inför hennes födelsedag i maj sydde jag ett nattlinne i present, och det blev uppskattat!

Nattlinnet var ganska enkelt att sy, trots att jag inte kunde be mamma prova eftersom det skulle bli en överraskning. Vid något tillfälle när jag var på besök hos mina föräldrar tog jag mått på ett par av hennes andra nattlinnen för att veta ungefär hur stort det skulle vara, och så använde jag ett mönster på en vanlig rak t-shirt men förlängde det ett par decimeter. Det blev nog något stort, men nattlinnen behöver ju inte ha så perfekt passform och det kan vara bekvämt med en lös modell. Mamma själv tyckte att det passade jättebra i somras när det var så varmt.

(PS. Jag har tidigare sytt en tröja till mig själv i samma tyg. Den finns att se här på min gamla blogg.)

Bubblig melonsmoothie med kokos

Smoothie är ett gott mellanmål, tycker jag. Jag har ungefär tre sorter som jag varierar mellan. En av dessa är melonsmoothie som jag har två varianter av: den fluffiga godisvarianten med vispgrädde, och den lite mer juiceaktiga varianten med vanligt vatten eller i sällsynta fall bubbelvatten. Här kommer receptet på den bubbliga!

Bubblig melonsmoothie med kokos, 1 portion
Ca 0,5 honungsmelon
1 msk kokosflingor
1 tsk kokosolja
Ca 1,5 dl bubbelvatten (mineralvatten), naturell smak

Gröp ur melonen och lägg fruktköttet i en bunke. Tillsätt kokosflingor, kokosolja och sisådär en halv deciliter bubbelvatten. Mixa allt tills det är lagom finfördelat. Häll upp i ett glas och häll på mer bubbelvatten tills glaset är fyllt. Klart!

(Anledningen till att jag inte har i allt bubbelvatten från början är att då försvinner ju bubblorna när man mixar... men lite vätska behövs för att det ska gå att mixa väl.)

Lakritsbollar

För något år sedan blev jag bjuden på rawfood-lakritsbollar hemma hos ett par kompisar. Det var jättegott och sedan dess har jag flera gånger försökt göra något liknande själv, men det har aldrig blivit särskilt bra. Inte förrän förra veckan när jag provade igen, med två detaljer som visade sig göra stor skillnad:

1) Jag hade i kokosolja istället för rapsolja, vilket gav en mycket godare smak.

2) Jag använde matberedare istället för stavmixer, vilket gjorde det mycket lättare att finfördela allt och få en bra smet. 

Jag blev verkligen positivt överraskad av hur goda lakritsbollarna blev! Givetvis smakar de inte precis som "vanliga" chokladbollar med smör och socker, men jag tycker till och med att de här är snäppet godare. Russinen gör dem alldeles lagom söta, och man slipper smörklumpar och torra havregryn. Till skillnad från många liknande recept fungerar detta även för nötallergiker (förutsatt att personen ifråga tål kokos och frön - det gör de flesta nötallergiker men fråga för säkerhets skull om du ska bjuda någon). 

Lakritsbollar, ca 25-30 st

1,5 dl solrosfrön

1,5 dl pumpafrön

2 dl russin

3 msk kakao

4 tsk lakritspulver

2 krm vaniljpulver

2 msk kokosolja

ca 2 msk vatten

Häll alla ingredienser utom vattnet i en matberedare och mixa i några minuter tills allt är finfördelat. Tillsätt lite vatten i taget så att du får en smet som går bra att rulla bollar av. 

Prova gärna att rulla bollarna i exempelvis kokosflingor, kakao eller lakritspulver.