Sibirisk uppfostran av Nicolai Lilin utspelas i Transnistrien, ett landområde med oklar status. När jag hittade boken googlade jag lite snabbt och drog slutsatsen att det hör till Moldavien, men riktigt så enkelt verkar det inte vara. Transnistrien ligger mellan Moldavien och Ukraina och utropade sig självständigt 1990 i samband med Sovjetunionens sönderfall, men har aldrig erkänts som stat av någon FN-medlemsstat.
Boken har underrubriken "om kriminell heder, klankrig och tatueringar" och det är en rätt bra sammanfattning. Författaren berättar om sin uppväxt bland kriminella i Bender, och gör det i någon sorts anekdotisk form utan egentlig intrig. Bilden som målas upp visar ett samhälle där kriminaliteten och våldet är norm, med stark lojalitet inom det egna nätverket och stor rivalitet mellan de olika nätverken. Varje nätverk har sina egna lagar och traditioner; exempelvis finns invecklade regler för hur man går tillväga för att leverera ett brev till någon eller hur man ska uppträda när man stiger in i en fängelsecell. Även för tatueringarna, som varje kriminell har, finns en särskild kultur med tydliga regler och den som kan dessa kan "läsa" tatueringarna och få veta vad personen med tatueringarna har varit med om i sitt liv.
Boken består av ett tiotal kapitel som vart och ett fokuserar på en aspekt av samhället eller en specifik händelse, men författaren väver in andra anekdoter vartefter det passar. Exempelvis en berättelse om hur berättaren ska följa med en kompis till andra sidan staden och leverera ett meddelande blir flera tiotals sidor lång eftersom författaren berättar nästan varje involverad persons livshistoria längs vägen.
Eftersom boken saknar intrig hade jag ibland lite svårt att hitta motivation att läsa vidare, men samtidigt var det intressant att läsa om ett samhälle som är så totalt annorlunda mot det jag är hemma i trots att det geografiskt sett inte ligger så långt bort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar